tisdag, februari 20

Tidig lunch för en jäktad reporter

Ska springa ner på stan nu och ordna det sista med syster/guddotters 1-års present.

Tänk vad tiden går. Nu har vi haft underverket hos oss ett helt år.
365 dagar med en helt ny mening.

Sen salladslunch. Två jobb och ett möte i eftermiddag.

Är bättre. Men inte bra. (Hör min klagan)

6 kommentarer:

Anonymous sa...

Men jag såg dig på Bratt?! Och du åt där... /M

Emm sa...

Fan
Varje gång jag läser din blogg får jag numera dåligt samvete för att jag är så ohurtig.....
Skit.
Måste börja motionera...

Tommy sa...

Skönt att du är bättre! Vad blev det för present?

Elin sa...

Jag hör hur du jäktar ända in i texten :)

Presenter till dem små måste vara bland det lättaste att hitta.. Det finns ju så mycket!

Jill sa...

M: Det blev så

Emm: fast nu har jag varit tvungen vila pga sjukdomen

Tommy: tack. det blev en mätstock med plats för foton. Blir emr sen när jag åker upp för att fira. Nu får mamma o pappa åka, så jag är hundvakt...

Elin: Jo, det märks nog...

Precis, hur mkt som helst. Nästan svårt välja. Ma kan ju inte köpa allt.

erika sa...

Du är en mästare på bra presenter så lilla Märta blir säkert glad. Jag är så glad för min väska.