fredag, maj 2

Mys hos oss


Medan vi åt mös Märta i stora puffen framför Pippi. Sen tog mamma Jennifer hennes plats och Mormor intog soffan. Då var det Sex and tha City som gällde. Under tiden lekte grabbarna och jag med min gamla bilbana.


Åh sköna maj

Idag verkar det som att solen kan tänka sig att återvända efter ett regnets första maj. Gårdagen tillbringades i stort uppe på föräldrarnas vind med att gå igenom våra barndomsgrejer. Jennifer med familj är här och vi tog våra grejer så nu är det bara Johannas kvar. På¨kvällen kom alla upp hit och Henrik hade fixat gott indiskt.

Nu ska jag fixa lite inför morgondagens dansgala och sen blir det lek med systerdottern.

onsdag, april 30

Trevlig valborg!


Tre timmar till sen är det lite skön ledighet som väntar.

Ulf Nilsson om Sverige

Läs och tänk.

Pusskalas på morgonen

Det är en fin vårdag och morgonen har bjudit pusskalas.
Guddottern med föräldrar är nere för Valborgsfirande.
Så jag gick upp lite extra tidigt och gick gatan ner till föräldrarnas.
På två små ben hittade jag någon i liten grodpyjamas. Denna någon har blont lockigt hår, blå ögon och små runda kinder. Denna någon skrattar så att hon kiknar när man pingar med henne eller flyger "Knubbi flygma". Denna någon älskar jag så mycket.

tisdag, april 29

Ondska i dess renaste form

Läser om mannen som höll sin dotter inspärrad i en källare i 24 år. Läser om flickan som blev inspärrad sin far i en källare och kom ut 24 år senare efter att ha blivit våldtagem och misshandlat, blivit med barn sex gånger och fött sju barn som varit hennes barn och syskon på samma gång. Det är så fruktansvärt och så helt oförståligt.

Och när jag läser det här och när jag tänker på Anders Eklund som mördade Engla så känner jag än mer att det inte hjälper med tända ljus och fina ord. Riktig ondska som kan drabba en i form av psykopater rår inte ljus eller ord på. Allt jag kan göra är att be till Gud att min familj, andra mig kära och jag inte drabbas.

Däremot debatterar jag gärna, går i tåg och på manifestation då det gäller gatuvåld i den form som drabbade 17-årige Riccardo och när det gäller våldtäkter. För i de frågorna kan det i vissa fall leda till bättre kunskap och förändrade attityder.

Målning, vattenspridare och fotboll

Efter en bra dag på jobbet har jag målat halva staketet, väl hjälpt av snälla mor. Sen har jag vattnat tujor och väl hjälpt av far fått igång vattenspridaren vilket ska ge än grönare gräs. Nu äter jag en liten minimiddag, dricker lite vin och ser på Champions Leauge. Man U leder 1-0 och jag glädjer mig åt detta för Henriks skull.

Saknar redan fotbollen något enormt.

Barnbegravning på TV

Hela händelsen med 10-åriga Engla som mördades är fruktansvärd.
Det finns så mycket att skriva om det och det rör upp så mycket känslor- rädsla, oro, ilska och sorg.

Sen hur folk har reagerat med tända ljus och brev till familjen ska jag inte uttala mig om. Inte heller familjens offentliga sörjande. Men nu när jag läser att mamman, som måste anses vara i chock, vill att begravningen ska sändas i TV så känner jag att jag bara vill skrika ut ett stort nej. Nu får det vara nog.

Eller så gör SVT, som överväger att sända den, ett serie och sänder begravningen av de små Arbogabarnen också. Del 1 och 2 av Ond bråd barnadöd och oändlig sorg.
Så tar vi alla fram chipspåsarna och gottar oss. Bästa sändningstid ska det vara.

Lunch i solen

Ibland räcker så lite för att få en på bättre humör.

Vänder ansiktet mot solen och tänker på hur Mommo hade prisat våren med alla utslagna blommor, buskar och träd. Tänker att hon vill att jag ska njuta av den och vara glad. Så jag försöker.

Dubbla baksideproblem

Efter att ha dragit till något i baksidan av högerlåret under matchen i lördags gick jag så till doktorn igår. Vad jag då fick reda på och kunde se var att skadan i högerlåret är rejäl, har dragit sönder en hel del stora muskelfibrer. Prognos 6-8 veckor helt borta från fotboll.

Den gamla skadan i vänster baksida som höll mig borta så gott som hela förra året och som har spökat under försäsongen visade sig också sätta pinnar i hjulet. På det nedre muskelfästet som sitter ungefär vid knät har det blivit en ärrkaka. Denna måste nu bort genom rehab och kortisonsprutor. Om inte det fungerar vilket visar sig inom några veckor så blir det nödvändigt med operation. Prognos inget spel förrän tidigast till hösten.

Med andra ord blir det mycket rehab framöver. Styrka för baksidorna, annan styrketräning, simning, löpning i vatten och vanlig löpning, dock bara långdistans. Får inte köra någon snabbhet.

Det är såklart inte alls roligt det här men jag får väl se det positiva att de båda skadorna sammanfaller. Och att det är skönt att äntligen ta itu med vänsterbenet ordentligt. Annars hade jag aldrig bliviti bra i det benet. Att det varit något fel har jag känt så tillvida att jag inte kunnat ha ett ordentligt tillslag med vänstern och att det inte funnits något ryck, ingen fart i benet. Detta har gjort att det känts väldigt trögt den sista tiden, benen har varit tomma liksom.



Det finns någon som borde läsa detta och känna sig väldigt dum. Här kom förklaringen och precis som jag kände i lördags så är det bättre att vara trög i benen än trög i huvudet.

måndag, april 28

Tre poäng för Falkenberg

Mitt i allt lite jobbigt har jag haft trevligt besök. Agnes är i stan. Detta då Falkenberg- Sirius drabbade samman i afton. Den sköna damen, min föredetta kollega kom dock redan igår för umgänge. Satt uppesent och pratade. Sen gick vi på matchen idag. Hennes kollega Daniel var också där så vi tre och 1095 andra såg hemmalaget plocka åt sig hela poängskörden. Matchen bjöd inget skönlir direkt, men var inte heltokig utan ganska underhållande.

För egen del blir det inget mer spel i vår. Var hos farbror doktorn idag och fick min dom. Den får ni ta del av imorgon. Nu ska denna deppiga skadade fotbollsspelaren lägga sig.

En söndag i mörkret

Igår var en jobbig dag. Mamma och jag var i Mommos lägenhet och plockade.
Känns så jobbigt att plocka undan hennes liv. Att hitta alla de där sakerna som är så Mommo att det bara skriker. Att hitta urklipp som intresserar henne och som ger oss ytterligare pusselbitar till henne. Att minnas allt det fina och veta att aldrig mer ska hon duka bordet så som bara hon kunde, aldrig mer ska hennes blomsterlåda svämma över av penséer och aldrig mer ska hon skoja om KarlGust (beskylls för allt busigt) med oss.

Det är så tomt och tungt att veta det.

Fotbollen är död- länge leve fotbollen

Helgens skratt fick jag åt Pontus Wernbloms uttalande efter att Ljungskile slått Göteborg med 2-1. Wernblom med flera (läs Tom Prahl och Magnus Haglund) kritiserar Ljungskiles spelsätt och förstnämnde går så långt att han säger att fotbollen är död. För det första känner jag att Pontus Wernblom ska vara helt tyst, han är inte direkt själv något under av teknik och fint spel. För det andra tycker jag det är ofattbart att folk klagar på att Ljungskile spelar efter sina resuerser. Det är som när Stefan Holms pappa Jonny Holm klagade på Donald Thomas hoppstil efter att denne blivit världsmästare och herrarna Holm inte tyckte hans stil var den vackraste. Varken fotboll eller höjdhopp går ut på att göra något med stil- det går ut på att göra fler mål än motståndarna respektive hoppa högre än motståndarna.

Det är bara att acceptera eller så kan man anmäla sig till Fröken Sverige.


Donald Thomas sprattlar så bra att han är världens bäste höjdhoppare.

Före detta kollegor

Vissa är man glad att de är just före detta. Andra saknar man i vardagen.
Jag saknar Jonas. Den här bilden har han tagit när vi var på jobb förra året och vägbeskrivningen jag fått inte var den bästa.Vi kom fram över en timme sea. Här hittar ni Jonas hemsida och hans blogg.
Foto: Jonas Arnesson