Att skylta med det som finns

Efter en månad i kappsäck har jag nu landat hemma.

Det mest intressanta och diskuterade.
Jag tycker inte om när affären skyltar med något som inte finns. Eller när skorna på modellen på annonsen är "modellens egna". Eller när en yttre skorsten som finns på Caminas bilder av Vermont Casting inte finns att få och kvinnan som jobbar där på min fråga om varför det då finns på bld på deras hemsida och i produktkatalog svarar "vi tyckte det var snyggt". Jag vill kunna få det jag ser.

Det stod ett visst antal biljetter. Det stod om hur många som ville ha biljetter. Det stod om lottningen. Ingenstans stod det att inte alla biljetterna var i potten. Det är det enda upprörande. Att förbundet tar biljetter och att bland annat sponsorer får är helt i sin ordning. Likaså är det strongt av Sportbladet att skriva om det trots att vi får biljetter. Inget mörkande där. Efter att ha pratat med dem förbundet för att få loss grejen kan jag väl säga att allt inte är direkt glasklart från deras sida. Läs mer på Lauls blogg, liksom om allt annat senaste nytt i fotbollsvärlden.
Önskar bara att pappi fick se äventyret på plats. Han är vad Lagrell beskriver som "genuin fotbollsälskare". Folket i klubbarna och distrikten som får är inte det. Där handlar det om jobb och positioner.
EM 2000 öppningsmatch Belgien-Sverige följde jag på sektionen för lagets familjer och förbundsfolk osv. Ingen vidare stämning. Kändes som alla var för fina att heja...

Här är förresten min artikel om sveket.