Inga karameller

I går eftermiddag kom de karamller som vi beställt för Kultur Dag och Natt. Vackert inslagna i blått papper med vår vita logga. Jag var igår tvungen att smaka en. Ingår i jobbet liksom...

Idag ingår det inte. Hur goda de än visade sig vara. Det ingåpr inte. Hör ni det?! Hör jag det!

När måstet är större än viljan

Det är överjävligt jobbigt att behöva gå direkt ut i trådgärden nu när jag precis kommit hem efter en jobbdag utan andningspaus. Eller nåväl, lunch hade jag.

Ska gräva kring vår nysatta tujhäck och ta upp de tre plantor vi ska byta. För jag menar att om tre av tjugofyra har vissnat redan efter tre veckor så är det affärens sak. Hade alla 24 tjugofyra gått samma väg hade jag funderat på om det var vi.

Efter trädgårdsarbetet väntar löprunda i mörkret och ni hör ju hur avkopplande det låter att springa med dubbelt hög puls på grund av rädsla. Men under vinterhalvåret är det inget att be för i kära Sverige. Dessutom går vi ju över till vintertid till helgen och då blir det ännu värre...

Det är tomt utan Märta

I morse åkte Jennifer och Märta hem efter fem ljuvliga dagar. Lillan växer och mär bra, hon är så rolig och pratar hela tiden. Förutom ett otroligt ordförråd så har hon nu börjat konstruera meningar med fyra-fem ord. Dessutom är hon stentuff och väldigt aktiv.


Roligt med mosters alla gamla halsband.


Spännande att krypa in i Henriks garderob.


Lite smycken är aldrig fel.

Så lagom friskt

H försov sig imorse vilket innebar krock i badrummet då båda ville duscha samtidigt. Innebar också att han råkade ut för mitt ljuvliga morgonhumör.
När han sedan snäll som han är ställde ut min cykel så brast han ut i ett "Frost! Vad härligt!"
Jag morrar då att om det är så himla härligt kan Henrik börja cykla till tåget och frysa allting av sig.
"Det är inte kallt Jill, det är friskt."
"Som sagt då kan du börja cykla och sen hålla på med pendlande med SJ."
"Eller så kan vi flytta till Halmstad."
"Ja, eller det."

Den där friska cykelturen blev precis som jag visste en iskall pina och trots tjocka vantar så var fingrarna alldeles röda när jag kom fram.

Örjans ikväll?

Var tänkt att pappa, henrik och jag skulle följa med Jennifer som ska jobba, ner till Halmstad för bollklubben mot Djurgården. Men när jag ringde förra måndagen fanns inga biljetter kvar på sittplats. Vi sa karskt att vi skulle åka med ändå. Nu när dagen är här så känns det hela mindre lockande. Henrik har till och med backat ur, han som kallar sig HBK:are.

Jag får se... Vill i och för sig se Halmstad vinna mot järnkaminerna vilket ökar Kalmars chanser. Men framför TV:n kan jag också se AIK göra sitt mot Änglarna.

För i övrigt så är det så tråkigt att BP inte klarade sig. Riktigt dåligt av deras Stockholmskollegor Hammarby óch AIK att inte kunna besegra eller åtminstone knipa poäng mot Trelleborg.

Tar upp kampen om stegen

De andra här på jobbet fikar medan jag sitter och tjurar på mitt rum.
Trösten efter morgonen är att tänka på underbar helg med lilla Märta och Jennifer.

På lunchen ska jag gå ut på stan och köpa en stegräknare jag också.

Henrik var tjurade igår kväll när han kom på att han inte haft stegräknaren på sig då han hela morgonen och förmiddagen jobbat i skogen. Då går han ju en hel massa.

Ikväll hoppas jag få rapport om han närmar sig de andra trots att han började två veckor efter.

Henrik och hans steg

Henrik har snöat in på det här med stegräknaren.

Idag har han gått promenad och sprungit kyrkrunda, vilket han gjorde igår också.

Dessutom dillar han att det vore bra att gå i sömnen;
åtta timmars steg helt grattis...

I kväll när han lekte med min systerdotter så fick han i alla fall några extra små steg i dosan. När han såg henne studsa fram och tilbaka så skojade han om att sätta räknaren på henne. Men sjävlklart skulle den hedersknyffeln aldrig fuska så. Men idén är ganska bra. Flera (de flesta?) av hans kollegor har barn- kanske springer dessa kids runt hemma med en dosa just nu och inkasserar godis för att springa lite extra åt mamma och pappa..

Chippen är ett skämt

Bilder på landslaget visar utgång efter match. Helt ok. Men vad gör Chippen där? Hur patetiskt är det? Han låg och skrek och vred sig som om det var benbrott. Så är det bara stukat ledband. Dock är det illa nog. Vad gör han på kvällen när han borde ha ont och ta igen sig hemma, ledsen över frånvaron som nu väntar. Jo han tar ett par kryckor och beger sig ut på nattklubb. Glad jag hade blivit om jag var Bolton.

Brutet löfte

Jag lovade er seger men det förbyttes i ett kryss. Är väl egentligen inte förvånad, vi har svårt för Nordirland och hade det inte varit för deras två bottennoteringar mot svagare lag så hade de legat ännu mer lika med oss. Nu hoppas jag vi vinner våra vilket tar oss vidare och samtidigt hjälper just Nordirland.

Mycket glädjande att Ryssland vände och vann. Stöddiga England fick sig ännu en gång.

Henrik låg innan och trampade i luften, men räknaren lät sig inte luras.

Henrik kommer hem med nytt klipp i steget

På min trolovades jobb har de börjat med stegräknare. Den som efter ett par månader har gått flest steg vinner. Vad vet jag inte. Henrik kom i alla fall hem idag och visade sin lillaräknare. Sen satte han sig i soffan och ser nu på Ryssland-England med mig. Men sen ska han ut och springa. Henrik ligger tio dagar efter de andra så nu ska han ta ikapp. Inte mig emot att det blir fart här hemma.

För i övrigt verkar detta ha fått fart på hela Hanson & Möhring. Henrik berättar att alla nu äter snabbt och sedan promenerar på lunchen, att ekonomichefen som har stationär telefon går runt ¨på stället så längt sladden räcker när han pratar och att han dessutom börjat på gym där han beträder löpbandet.

Själv ska jag städa lite på matchen innan den riktiga matchen.

Rensning före renovering

Nu när Henrik och jag är någorlunda färdiga här hemma så har jag tagit mig an mammas och pappas hus. Totalrenovering på gång. Men innan det lite mer roliga börjar så är det rensning som gäller. Idag städade vi den garderob som är under trappan. Mina föräldrar är söta och har typ sparat allt mina systrar och jag någonsin gjort och typ rört vid. Men nu har det stora tabberaset i kastande börjat...

När jag kom hem vid elva låg min söte bonde och sov. Han åkte direkt från vanliga jobbet till landet idag och kom tydligen hem vid halv elva och stöp i säng. Så pigg som jag är denna tid av dygnet så sitter jag uppe och kollar lite på nätet. Ville sett Kulturnyheterna, men det blir inte direkt någon behållning utan ljud. Så nu står 5:an på och bjuder en repris av CSI New York.

En enda svensk journalist jobbar för världens främsta sportidning

Det är min syster! Läs hennes artikel om Zlatan i Gazzettan idag här.

Tagen på bar gärning

Igår kväll hemma hos oss.

Henrik: Jill var den där skinnkjolen ny?

Jag: Nja, vadå?

Henrik: Det står så här på din blogg.

Jag (lite försiktigt): Ja?

Henrik: När du hade du sa du att den inte var det.

Jag: Jag sa att den inte var jätteny väl?

Henrik: Men du hade köpt den samma vecka.

Jag: Men det kändes inte så för jag hade beställt den en vecka till tidigare..

Henrik: Hmmm

Dåliga tujor och tomma magar

Gårdagen spenderades mestadels nere hos mor och far. Vi planerade inför det stora renoveringsporjekt inomhus som jag kör igång med i eftermiddag. Förutom det så var jag en runda på stan och köpte ansiktskräm. Var en gyllene kupong som höll på att gå ut och det vill man ju inte. Jag kör Clinque och ni medsystrar som gör det vet att varje krona räknas.

Sen gick jag runt och var hungrig. Kör pulver nu och i stället för att bara köra det luncher kör jag det alla måltider i två veckor nu. Är inte hungrig, är på femte dagen, men det är tråkigt. Inte minst i fredags kväll när det var födelsedagskalas för pappa.

Henrik är på landet och bonnar sig i helgen. Mycket som ska förberedas inför nästa säsong. Sen är han alltid noga med att tvätta maskiner och så. Ingen traktor glänser som hans röda. Var på väg att skriva lilla, men det är den verkligen inte...

Idag blir det städning här och sen ner till mamma och pappa, det är sistnämndes rum jag tar itu med först.

Jill på hal is

Igår skulle vi iväg på en liten avslutningsgrej med laget. Jag hade på grund av trötthet tänkt ställa in. Det samatalet hann jag dock inte ringa förrän vid halv fyra, en timme innan vi skulle samlas. Således kunde jag inte med att avboka. Jag fick min snälle tränare Patrik att ta med en träningsoverall och så fick de hämta mig vid stationen.

Gissa vad vi sen gjorde?

Vi spelade curling och det var hur roligt som helst! Jättesvårt men roligt.

Jag hade tyvärr inte kamera med mig men en i laget hade det så jag hoppas kunna bjuda på någon bild sen och en lite längre story om varför det var så roligt. Hallen låg nere i Helsingborg precis vid Olympia, så jag kände mig såklart extra hemma nere i kära Skåneland.

Tack tränarna för att ni ordnade detta för oss!