http://www.resume.se/nyheter/2007/02/19/wegerup-far-anrell-status-/index.xml
Hon är så jäkla bäst min syster!
onsdag, februari 21
tisdag, februari 20
Vill vara fem år igen
Ibland vill man det. Så att man kan sätta sig ner på marken och skrika när man inte får som man vill.
Vi hade möte precis. Om vad som gäller nu när HN blir tabloid. Är så spännande.
Jag vill, jag vill, jag vill vara med.
Byt ut någon av de där som sitter och tjurar. Ta mig. Det går inte attlära gamla hundar att sitta.
Mig kan ni lära att hoppa genom en ring.
Vi hade möte precis. Om vad som gäller nu när HN blir tabloid. Är så spännande.
Jag vill, jag vill, jag vill vara med.
Byt ut någon av de där som sitter och tjurar. Ta mig. Det går inte attlära gamla hundar att sitta.
Mig kan ni lära att hoppa genom en ring.
Tidig lunch för en jäktad reporter
Ska springa ner på stan nu och ordna det sista med syster/guddotters 1-års present.
Tänk vad tiden går. Nu har vi haft underverket hos oss ett helt år.
365 dagar med en helt ny mening.
Sen salladslunch. Två jobb och ett möte i eftermiddag.
Är bättre. Men inte bra. (Hör min klagan)
Tänk vad tiden går. Nu har vi haft underverket hos oss ett helt år.
365 dagar med en helt ny mening.
Sen salladslunch. Två jobb och ett möte i eftermiddag.
Är bättre. Men inte bra. (Hör min klagan)
måndag, februari 19
Tid att kurera
Ledig idag. Kurerar mig. Dubbla sockor, mysdress och sängliggande. Blir snart hämtad av föräldrarna (sportlovslediga) för brunch hos dem. Med bara en och en halv vecka kvar på tidningen vägrar jag vara sjuk. Så det är idag jag ska bli frisk liksom...
Gårdagen på jobbet slutade med att nattchefen förvånat mottog nyhet om fotograf sjuk. Lite kill the messenger blev det. Jag hade inget att lämna över mer än några notiser. (Även om jag skrivit på flera av mina större grejer). Dessutom hade jag skrivit en grej vi haft i fredagstidningen. Missat det. Kändes skitproffsigt. Not. Men sådant händer. Sen skrek kvällsreportern på mig att inte gå nära honom för han ville inte bli smittad. Så då gick jag hem.
Gårdagen på jobbet slutade med att nattchefen förvånat mottog nyhet om fotograf sjuk. Lite kill the messenger blev det. Jag hade inget att lämna över mer än några notiser. (Även om jag skrivit på flera av mina större grejer). Dessutom hade jag skrivit en grej vi haft i fredagstidningen. Missat det. Kändes skitproffsigt. Not. Men sådant händer. Sen skrek kvällsreportern på mig att inte gå nära honom för han ville inte bli smittad. Så då gick jag hem.
söndag, februari 18
Hela stan är full av sjuklingar
Släpade mig hit efter en natt av hostande. Någon har tagit ett rakblad och gnuggat i min hals. Så ringde fotografen. han är sjuk stackarn. Så ringde jag modebloggaren som vi skulle intervjua. Hon var sjuk. Ringde en kompis för att tacka ja till inbjudan om två veckor. Hon var sjuk. Hennes man också. Blev dessutom upplyst om att det "går lunginflammation" just nu. Lovely.
Jobbar på här. Skrivit fem grejer redan. Kör på. Polisen haft det lugnt i hela länet. Alla är väl hemma sjuka.
Jobbar på här. Skrivit fem grejer redan. Kör på. Polisen haft det lugnt i hela länet. Alla är väl hemma sjuka.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)